17 december 2008

We are Marshall


Så, nu har jag torkat tårarna tillräckligt för att försöka skriva en recension.

Jag är egentligen mycket återhållsam med att ge 5 stjärnor till filmer eftersom jag anser att en film ska vara ytterligt välgjord och få fram storyn på ett närapå exceptionellt sätt för att förtjäna det. Ändå finner jag mig nu nödd att ge bort en 5:a.

Synopsis:
Den 14 november 1970 störtade ett chartrat plan i West Virginia. Ombord fanns Marshall University's hela football-lag – förutom fyra
hemmavarande skadade – samt tränare, fans och dignitärer från skolan.
Samtliga omkom.
We are Marshall handlar om hur en skola, ja en hel stad, reser sig – måste resa sig – ur en fruktansvärd tragedi för att om igen våga hoppas och tro på framtiden, symboliserat genom skapandet ett nytt football-lag, trots alla omständigheter. Kärnfiguren är Jack Lengyel, en nobody utan någon som helst koppling till skolan, men som själv söker och antar jobbet som huvudtränare, jobbet som ingen vill ha. Jobbet att skrapa ihop ett helt nytt lag. Jobbet att återupprätta tron på ett lag.
Jacks motto är, "Någon gång måste vara den första", och tack vare en obotlig optimism lyckas han med det näst intill hopplösa.

Omdöme:
Det är uppenbarligen omöjligt att skapa för många sportfilmer. Och inget land kan åstadkomma dem som USA, där sport är nästan lika heligt som religion. Man rycks med vare sig man vill eller inte.
Men i detta fall har jag inget emot att ryckas med. Och det upphaussade spelet är rättfärdigat, eftersom det blir en solklar, fungerande bild på smärtan, den inre kampen och tron på framtiden hos alla iblandade. Ofta byggs en story/film upp till ett tårframkallande klimax, men här fann jag mig böla gång efter annan, eftersom hela filmen är en enda lång smärtsam resa, med många olika incidenter och inblandade personer, med tillhörande livshistoria, längs vägen.
Eloge också till Matthew McConaughey, som
med bravur spelar den ytterst excentriske och fascinerande Coach Jack.

Betyg: 5
Länk till trailer
Länk till artikel om olyckan

15 december 2008

Freedom Writers


Så blev jag (Karin) först ut att rekommendera en film och passande nog blev det en mycket sevärd, verklighetsbaserad film.

Synopsis:
En nyutexaminerad lärare med vidlyftiga och till en början något naiva ambitioner – Erin Gruwell – anländer till Wilson High i Long Beach, Kalifornien, en skola präglad av våld, starka rasmotsättningar och skottlossning, för att undervisa i engelska. När hon inser elevernas tuffa och ofta hopplösa vardag, liksom bristen på intresse och hjärta från skolans håll, börjar hon ensam kämpa mot både ett helt skolsystem och ingrodda vanor hos eleverna för att peka på en sak: varje person har ett värde och en röst som är värd att lyssna på. Hon uppmuntrar eleverna att berätta sina egna historier,
lyssna till andras och ta kontroll över – och förändra – sin situation.
Freedom Writers bygger på den hyllade bästsäljaren The Freedom Writers Diary, som Erin skrivit tillsammans med eleverna i klassrum 203.

Omdöme:
Om inte detta varit en verklighetsbaserad berättelse, hade det nästan varit snudd på för mycket Hollywood-solskenshistoria över det hela. Men nu är sant. Den riktiga Erin var precis så naiv, skyddad och 'överklassig' (dock ej menat som arrogant) som rollfiguren (f ö strålande prestation av Hilary Swank!) visar, i skarp kontrast till denna fruktansvärda värld där våld och skottlossning är vardag och vissa av gymnasieeleverna redan hunnit sitta i fängelse.
Det är oerhört inspirerande och beundransvärt det som Erin åstadkommer, i det att hon satsar hela sitt liv – dessvärre även sitt äktenskap – på sina elever, för att outtröttligt hävda deras betydelse. Trots upprepade besvikelser från såväl skolans som elevernas
håll vägrar hon ge upp.

Filmen understryker vikten av fullfölja sitt 'kall', tro på sig själv och aldrig ge upp. Människor har evighetsvärde och att satsa på människor är aldrig förgäves eller till ingen nytta. Bakom en benhård attityd kanske det gömmer sig en liten skrämd flicka eller pojke som inget annat vill i livet än att bli sedd och älskad.

Betyg: en stark 4
Länk till trailer
Länk till Freedom Writers egen fond med mer information
Länk till tal av Erin Gruwell (samt fler länkar)